Efter regn kommer solsken!

Jag vill börja med att tacka för alla underbara stöttande kommentarer jag får från er alla!!! Det är så upplyftande att läsa och jag tackar för alla tips!! Jag tycker det är toppen att ni vågar säga precis vad ni tycker, var sig det är ris eller ros! Alla kommentarer är lika uppskattade!!

Det har varit en tung period ett tag för mig. Har inte orkat bloggat… Först avslag på dispensen som jag skrev om tidigare, sen har Diesel blivit långsamt sämre igen och jag har som vanligt blundat för symtomen… Natten till torsdag fick han en kraftigt magkatarrsanfall igen. Ont i magen (uppdragen hård buk), svälger hårt hela tiden och slickar hysteriskt på möbler, golv och väggar.
Jag provade att ge honom lite mat. Väntade en halvtimme, ingen bättring.. Gav honom en extra tablett magkatarrsmedicin och efter en timme lugnade det ner sig. Det är nu ett år sedan han sist hade ett så kraftigt anfall. Analsäcksinflamationen är också tillbaka igen, så jag ringde Södra Djursjukhuset och bad om att Eleonor (Diesels vet) skulle ringa. Hon hade ingen telefontid kvar, men ringer i alla fall upp på lördagen. Det kallar jag service!!!
Magkatarren har antagligen förvärrats pga klådan och analsäcksinflamationen. Kroppen blir stressad av att hela tiden vara sjuk och det påverkar magkatarren. Dessutom har sövningarna för att spola rent analsäckarna påverkat magen negativt. Denna gång måste vi sätta in antibiotika för att få bort analsäcksinflamationen och hålla tummarna för att inte magen inte ska pajja totalt. Klådan är lite värre. Han är nu ilsket röd på halsen, fäller fortfarande och har fått små varplippar runt hårsäckarna på halsen. I morgon ska vi till en hudspecialist, Ulla, för utredning av klådan. Hon ska även titta lite på analisarna..
Det är tungt att han aldrig får bli helt kry och jag är nästan glad över att tävlingsdispens inte blev beviljad, annars finns allt risken att jag tränar mer med honom än vad som är bra för hans hälsa! Nu gnager den eviga frågan… Hur länge ska vi behandla honom… Är det dags att säga farväl medans han fortfarande mår, med tanke på omständigheterna, ganska bra? Joakim vill avvakta och se vad veterinären säger om klådan först innan vi tar något belsut. Det är nog klokt. Bra att veta vad det är för klåda han har, orsaken till klådan, var det finns för behandlingar och framför allt hur kommer det påverka hans mage!!
Behandla honom med kortison under en längre tid är inte aktuellt! Han stog på kortison hela våren och det hade ingen positiv inverkan på honom. Han tappar fort muskler och har haft svårt att bygga upp dem igen, trots avslutad kur. Övriga biverkningar får han också, med ökad törst och hunger, så om det är det enda vi kan behandla honom med…. Ja, då får vi nog ta en allvarig funderare på vad som är bäst för honom…

Sen tog vi beslutet att jag måste börja jobba heltid. Som det är nu lever vi på marginalen hela tiden och har gjort sen jag gick på mammaledigheten. Jocke och jag övervägde fördelar med nackdelarna, för både oss och Pelle och tog beslutet att det nog är bättre för alla, om jag jobba heltid så vi får pengar över att till lite livskvalité saker. Sen tog Jocke upp mitt engagemang i Nacka BK:s tävlingssektor. Han har aldrig varit särskilt positiv till det och nu sa han STOPP! Så i förra veckan mailade jag alla parter och avsade min post som sektoransvarig i tävlingssektorn. Nacka BK förstog mig och allt är nu löst sig till både min och sektorns bästa. Skönt!!! Jag är väldigt glad över att Jocke berättade hur han ville ha det och vi hade ett mycket bra dialog om både små och stora saker. Underbart!!!

Allting började ordna till sig, men jag kände mig inte på topp direkt och inte blir det bättre av en förkylning som inte riktigt vill bryta ut, utan ligger o irriterar lite i halsen och gör orken liten, så det blev ingen löpträning varken i fredags eller igår (måndag). Lördagen flöt dock på och sen kom söndagen…. Vilken dag det blev!!!
Härligt höstigt väder med lite frost på marken när jag kom fram till Biby Gård i Eskilstuna där Indy och jag skulle ge oss på ytterligare (det femte) öppenklass B-jaktprov. Denna gång flöt det på till vår fördel. Det började med en walk up med markeringar och dirigeringar, sen sök och avslutades med dubbelmarkeringar och dirigering på vatten. Min lilla guldklimp gjorde ett mycket fint jobb!! Ja, det finns detaljer som kunde vara bättre t ex fotgåendet mot vattnet, men jag struntar i det denna gång och njuter av helheten. Det blev äntligen ett första pris!!! Jag är så nöjd!! Vi startade i första paret, så det blev en del väntan innan prisutdelningen. Det gjorde inget! Jag njöt av vädret, kvalitetstid med bara Indy, läste lite bok och tog mig en tupplur i bilen.
Någon gång efter lunch ringer Jocke och låter pillemarisk… Hans farbror Hans hade varit på besök hemma hos oss… Han tyckte det var dags att vi fick ett litet förskott på arvet (Jocke är ensam arvinge). VI SKA FÅ 100 000 KR!!!!! VILKEN DAG DET BLEV!!!!!! Pengarna kommer väl till pass!! Vi har en hel del hål att stoppa i och nu kan vi köpa en husvagn som vi så gärna vill ha!! Underbart!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Kanske det bästa av allt är att nu har vi råd att köpa en liten schäfervalp…. Ja, det är lite galet, men med ovissheten om hur det blir med Diesel och faktum att vi inte kan tävla något mer, har gjort att jag vill ha en liten schäfer till…. Har tittat på flera olika kombinationer och bestämt mig för två kullar. Den ena är leveransklar efter nyår och den andra i februari någon gång. Det är två riktigt bra parningar med föräldarardjur som faller mig mycket väl i smaken. Så nu får ni hålla tummarna för att det blir valpar och att det föds hanar, så en av dem blir min!!!
Till helgen är jag andra reserv med Indy i öppenklassen på jaktprovet i Enköping och på söndagen på samma prov, har jag kommit med i nybörjarklassen med Polly. Jag känner mig hoppfull för starten med Polly och hoppas verkligen att jag kommer med med Indy och att vi gör lika bra ifrån oss som i söndags!!

I morgon ska Diesel o jag  då träffa hudspecialisten. Jag hoppas på att hinna blogga om det under veckan!!