Flyttar bloggen!

Jag har nu skapat en ny hemsida. Den hittar du på: www.hundifokus.nu
På hemsidan har bloggen en egen flik, men vill du komma direkt till den är adressen:  www.hundifokus.nu/blogg

Hoppas att ni tittar in på min nya hemsida!

Arne har ont igen…

I början på förra veckan visade Arne tecken på att han hade ont o sina bogar igen. Jag hoppades att det bara var lite träningsvärk och lät honom vila ett par dagar. Tyvärr hjälpte inte det. På fredagskvällen när jag känner genom honom är musklerna på vänster bog hårda och trådiga. Han ömmar i båda bogarna när jag böjer honom. Sätter in smärtstillande (står redan/fortfarande på antiinflammatoriskt) och han är lite mindre stel på lördagen, men låter honom bara gå korta korta promenader. 

I tisdags får jag honom ordentligt undersökt och det jag befarade är ett faktum. Inflammationen är tillbaka i full kraft i båda bogarna. Ingen vet inte varför, men nånting i hans kropp gör att bogarna blir inflammerade när promenaderna blir längre än 3 km. 

Alla veterinärer och specialister kliar sig i huvudet och hittar inte vad som är fel. I två år nu har vi hållt på att utreda hans hälta. Han har gjort alla undersökningar som finns. Han är opererad två gånger och de hittar inget fel. Nu ger vi upp!! Efter konsultation med alla berörda parter så har jag beslutat att det mest humana är att låta honom somna in och få springa fri, utan smärtor på de evigt gröna ängarna. 

Jag har stött o blött mitt beslut. Vi skulle ju kunna ha honom kvar. Låta honom stå på smärtstillande, behandla med laser och akupunktur. Låta honom gå promenader på max 3 km. Men är det rätt?? En schäferhane på 3 år, är det något värdigt liv för honom? Inte få spåra, inte få göra uppletande, inte få busa och leka, inte få följa med på långpromenader i skogen eller annat som han älskar. Det är jämförbart med att gå på ett barnkalas med t ex en femåring, men han får bara sitta vid köksbordet och titta på när de andra barnen leker och har kul. Nej det är inget värdigt liv i mina ögon. Han har upplevt så mycket smärta i sitt liv och nu är det dags för mig att göra det rätta, ta farväl. Jag älskar honom sååå mycket och saknaden kommer bli fruktansvärd, men det är tyvärr medaljens baksida som djurägare. Vi har inte beställt någon tid än, men det kommer att ske inom den närmsta veckan. 

Tack alla som har stöttat oss genom dessa två år och hjälpt mig att ta det här slutgiltiga beslutet!!

   
    
    
 

Jag blev så less…

Efter jag slutade amma i slutet av september har mitt hår bara blivit tunnare o tunnare. Som vanligt har jag inte prioriterat mig själv, så någon klippning har det inte blivit. I morse när jag skulle fixa i ordning håret fick jag spel. Det är så tunt o tråkigt att jag bara drog på mig en mössa. I bilen på väg mot dragträningen tog jag beslutet. Nu åker sk*ten av!! Sagt o gjort, när jag kom hem tog jag fram rakapparaten. Nu har jag bara några millimeter på huvudet. 😛  

 
Dragträningen gick kanon!! Både Indy o Elsa gjorde varsin kanonrunda!! Elsas blev 4,4 km och Indys 8,1 km. Dagny fick 200 m spår på fryst stubbåker med två vinklar och lunchen som slut. Gick kanon!! Filmsnutt på början av spåret.  

 På onsdag åker vi till Tord o Sussie i Hedemora!! Lääääängtar!!!!!

Mera drag

Idag gick hundarna riktigt riktigt bra!! Elsa har verkligen tänt till på dragträningen. Idag var det hon som drog igång och höll hastigheten fint. Hon slackade på linan bara några enstaka gånger. Sååå kul!! Jag trodde inte att jag skulle få henne att dra, men med rätt upplägg och belöningar så blev det asbra! Hon och Indy går superfint i par. Idag höll de en snitthastighet på 20.93 km/h. Såååå kul!! Jag hjälpte inte till mer än lite högst upp i den brantaste backen. 

 
Imorgon ska vi till Berga och träna med Noa o Annika. Då får Indy en längre runda själv och Elsa ska springa en kortare sträcka med Annika o Fiona framför sig. 🙂

Draghundsträning på Berga

Inleder med två filmsnuttar från spårträningen i förra veckan. Det hårda spåret gick så där. Måste glesa ut godisarna då hon stundvis gick på synintryck. Jätte nöjd med skogsspåret!!   
 Idag har jag träffat tre andra dragidioter för lite dragträning. Indy fick börja med en runda på 8 km tillsammans med Annika o mallehanen Aik och Joakim o riesenhanen Majje. Cristina med sin münsterländer/wachtelhundblandning hängde på så gott de kunde, men valde en kortare runda. Det blev en bra runda med en högsnitthastighet trots att vi tränade omkörningar och att det var tungsprunget med blöt grus(sand)väg. Jättenöjd! 

 
Därefter blev det vår inackordering flattiken Elsa. Det är hennes andra dragrunda efter cykel/sparkcykel. Har tränat på att få henne att ta i med hjälp av att dra mig i midjebälte när vi går och/eller att hon har en hopprullad fleecefilt i lina efter sig. Har inte fått henne att ta i.. Trots att hon älskar att springa. Idag hade vi Annika och hennes malletik Fiona framför oss som hare och det gick kanon!!! Hoppas det lossnar nu och hon vågar börja dra, för hon är grymt snabb. 🙂  

Dagny fick idag bekanta sig med cykeln. Började med att leda cykel och sen cyklade vi nån km. I början sprang hon bara bredvid, men sen kom hon på att man kan SPRINGA!!! Hon älskar att springa och springa fort!! Ska bli kul när hon är gammal nog att få börja dra. 😀

Nu har vi klätt granen! Älskar julen!!!! Trevlig fjärde advent allihop!! ❤  

 

Arne är friskförklarad!!!!!!

Vilken vändning!! Jag kan knappt tro det är sant!!!!!
I tisdags var vi på återbesök hos Stefan Rosén på Redog. Han har inte träffat Arne sen innan titthålsoperationen på Strömsholm. Då de inte hittade något och det blev konstaterat att det är helt och hållet en muskelinflammation som orsakar Arnes hälta. Men varför han har fått muskelinflammationen är det ingen som vet.
Vi blev då hemskickade med Onsior (antiinflammatoriskt och smärtstillande), Ortoton (muskelavslappnade), Diasporal (magnesiumtillskott) och Svenska Djurapotekts Athlet som innehåller glukosamin, MSM, grönläppad mussla, L-argin, kondroitin, C-vitamin. Athlet är för att förbättra ledhälsan och det får Arne för att han även har fått en inflammation i boglederna, främst vänster, pga att han gått så länge med sin muskelinflammation.
Ortotonet skulle vi börja ta ca 3 dagar innan vi skulle på börja rehaben. Arne opererades den 4/11 och vi hade tid till Stefan den 17/11. Tyvärr ramlade Stefan och skadade sitt knä och vårt besök blev uppskjutet till den 1/12. Jag fick lite panik och tänkte att så länge kan vi inte vänta med att påbörja rehaben, så jag tog kontakt med Charlotte Orrefors. Charlotte är sjukgymnast på hund (och människa) och har haft hand om Arnes rehab tidigare.
Vi fick komma till henne den 18/11. Arne började äta Ortotonet på lördagen den 14/11 och redan på måndagen var han som en annan hund. Pigg o glad och ville leka med pinnar på de korta korta promenaderna han fick (ca 500 m 4 ggr per dag). På tisdagen gick vi en lite längre promenad på ca 1 km och då lyfte han på benen som en hanhund ska göra när de kissar. Jag kan inte minnas att jag sett honom lyfta på benen på det sättet. Han brukar alltid lyfta benet lite och då framåt samtidigt som han krummar lite med ryggen.
Hos Charlotte fick han laserbehandling och när hon kände genom honom kändes han mjuk och fin i musklerna. En stor skillnad mot hur det var när hon träffade honom sist i augusti. Vi beslutade att göra en intensiv behandling med laser, dvs laserbehandling två gånger i veckan framtill återbesöket hos Stefan och en försiktig ökning av promenaderna till 3*1 km. Dagarna förflöt bra, två gånger kändes han lite sämre, men på det stora hela såg Arne fräsch ut.
Hos Stefan i tisdags undersökte han Arne noggrant. Han provocerade bogarna ordentligt, vi gjorde böjprov (böjer ihop leden max i ca 30 sek och sen ska hunden trava direkt), klämde och tryckte på de muskler han haft ont i, inte ett pip från Arne. 🙂 Stefan kände inget motstånd i leder eller muskler alls!!! Han konstaterade att Arne inte hade ont någonstans och friskförklarade honom. Jag var så glad att jag grät!! Frågade hur Arnes framtid såg ut och fick till svars, att med en försiktig uppbyggnad under ca ett års tid så finns det inget som vi inte skulle kunna göra. Arne får träna/tävla i lydnads och bruksgrenarna. Han kommer till och med att få dra igen!!!! Min lycka är obeskrivlig!!! Jag har fått tillbaka min hund igen!!! Han kommer inte behöva gå i förtidspension!!!
Jag kommer alltid att vara tvungen att tänka mig för, så han inte blir överansträngd. Då det troligtvis är en överansträngning som från början framkallade muskelinflammationen när han var ca 8 månader och som aldrig läkt ut ordentligt efter det. Varannan dags-principen gäller för honom. Ansträngning en dag och vila nästa dag. Två dagars-tävlingar t ex är inte att rekommendera. Ska jag göra så är det minst två dagars vila före och efter dessa två tävlingsdagar.
Nu ska vi långsamt öka motionen med 200 m per promenad och vecka. Ca 20 % av promenaden ska han få gå lös och röra sig i det tempot han vill. Fortsätta äta Onsior (antiinflammatoriskt), laserbehandling en gång per vecka och ett nytt kosttillskott som heter Joint Balance Muscle Builder. Det innehåller grönläppad mussla (för lederna) och L-Glutamin för återhämtning och återuppbyggnad av musklerna. I mitten av januari ska vi tillbaka till Stefan. Jag hoppas då att Arne fortfarande mår så här bra och har byggt lite bogmuskler. Nu känns livet underbart!!!! =)

En inackordering

I söndags kom lilla Elsa. 

  
En trevlig liten flattik som ska bo hos oss tills på torsdag under tiden matte är i Skottland. Sen kommer hon tillbaka den 15:e dec och stannar över jul o nyår när hennes familj är i USA. Hon är en glad, pigg och lättsam tjej som redan funnits sig väl i flocken och flocken i henne. Ja, Dagny kanske inte är så överlycklig då Elsa visar tydligt vad som är okej och inte okej. 🙂

Elsa kommer från kennel Ryegates och det är så jag och hennes matte har kommit i kontakt med varandra. 

   
    
 

Spårträning

Igår träffade jag Therese med Dagnys bror Dolph för lite spår och lydnadsträning. Så härligt att träffas!! Therese får även lite hjälp med sin vuxna schäferhane Cax, som är lite ljudlig i lydnaden. 

Vår började med att syskonen fick ett varsitt hårt spår (spår på grusplan). Dagny löste sitt spår bra, men Dolph fick problem då det var flera som korsat hans spår strax innan Therese la det. Därefter la vi spår på kortklippt gräs som fick ligga till sig under tiden vi tränade Cax. 

Även denna gång hade Dolph otur och flera hundar med ägare hade korsat hans spår. Dagnys spår var ostört, men lite knepigt då det blåste kraftigt. Hon löste det mycket bra tycker jag!! Sen blev det lite lydnad som jag är nöjd med! En härlig lördags förmiddag blev det!! 🙂

 Therese o Dolph  
   

   
    
    
   

Underbar hundhelg!!

I fredags packade vi in familjen i bilen med husvagnen bakom och styrde mot Sörsjöns Stugby och Camping. Det är andra året som Arne och Dagnys kennel, Kennel Andreelunds, anordnar ett höstläger. Det är ett härligt gäng som träffas och tränar hund från fredag eftermiddag till söndag mitt på dan. I år fick även bra väder, dvs inget regn. 😉

Arne fick inte följa med i år, eftersom han är nyopererad och inte får röra sig så mycket. Bästa syster yster tog väl hand om honom!!

Fokus hamnade med andra ord på Dagny den här helgen. Vi hann med ett kort lydnadspass på fredagen. På lördagen hade jag pratat med Essy, som har Dagnys syster Doris, om att hjälpa mig att träna hårda spår. Essy har många års erfarenhet av hundträning och då framför allt spårning och sånt som ingår när man tränar patrullhundar inom hemvärnet. 

Med Essys excellenta guidning fick vi till det. 🙂 Både lördag o söndagen inleddes med två hårda spår och innan vi åkte vidare för att lägga lite skogsspår också. Dagny visar en mycket fin spårförmåga och fattade snabbt det här med hårda spår, något som jag inte lyckats lära mina tidigare hundar. Det beror dock inte på att det är något fel på hundarna, utan att de har en förare som inte har tillräckligt tålamod. 😉

Indy fick ett kort lydnadspass på lördagen och svårt uppletande på söndagen. Jag är så himla supernöjd med helgen!! Dagny har gjort fina framsteg i spåret under helgen. Underbart!!

Tyvärr tänkte jag inte på att filma de hårda spåren, men kennelmamma Jenny filmade oss när vi spårade idag. Det var Dagnys första icke förarlagda spår och det gick galant:)

   
   
På tisdag får ni hålla tummarna för Arne, för då ska vi på första rehab-besöket efter titthålsoperationen av bogleden. 🙂

Inomhusträning med Dagny

Idag träffade jag och Dagny, Peter o Susanne för lite lydnadsträning i hundhallen i Älta. Jag är jättenöjd med träningen!! Bl.a. fick jag hjälp med lite inledande budföringsträning och inkallningsträning. Lilla D hade riktigt bra fokus trots att det blev mycket störningar sen när vi alla tränade samtidigt. Stort tack till Peter o Susanne för dagens träning. 

Här en bildkavalkad av jättefina bilder som Peter tog på oss. 🙂