Jag är så glad och tacksam över alla mina pojkar. Pelle har helt förstått att mamma inte är så rörligt längre och tar emot lite hjälp med glädje. Han tar upp saker jag tappar, utan att jag behöver be om hjälp. Hjälper till att duka av när vi ätit och går och hämtar saker åt mig när jag sitter i soffan om jag ber honom. När vi är själva på vardagskvällarna är han jätte duktig och snäll när det är läggdags. Han är min lilla toppen kille!!
Bilden är från två helger sen när vi var ute o byggde snögubbe!
Jocke har också dragit sitt strå. Han hjälper mig med dammsugningen, plocka undan efter maten och lite annat smått o gott, trots att han ibland har jobbar nästa ett helt dygn med bara någon timmes sömn här o där. Tack min älskade!!
Favoritbild i repris! Bilden är från moppeträffen i Mellsta 2013.
Hundarna då? Joda, de har anpassar sig fint! Vissa dagar får det en långpromenad, vissa dagar tränar vi och ibland blir det som den här veckan två dagar på raken när de bara får gå korta kissa o bajspromisar. De är otroligt anpassningsbara, snälla o lydiga. De är helt underbara!
Arne och jag tränar inför start i högre spår i april och det går framåt. Fick några tips ifrån min underbara bästa uppfödare Jenny och nu börjar både apporteringen av tungapporten och krypet se riktigt bra ut. Tack Jenny!
Framåtsändandet och skallet börjar också se bra ut och det bästa av allt är att uppletandet har artat sig kanon! Jag trodde uppletandet skulle bli vår akilleshäl, men nu börjar jag bli riktigt nöjd med det!! 🙂
I spåret är han min lilla stjärna!! Han löser den ena svårigheten efter den andra som jag presenterar för honom! 🙂
Också en gammal bild som jag är mycket förtjust i! 🙂
Indy o jag slipar på start i högre sök sista helgen i mars. Idag satte han en fantastisk sökpass och jag är supernöjd med honom!! Tack bästa sökgruppen för att ni hjälper mig så bra!!
Lydnaden är fortsatt bra. Vi har lite detaljer som vi jobbar med i fotgåendet, apporteringen och krypet. Skallet har blivit bättre, så vi borde nog kunna får lite högre betyg på än 6:er o 7:or nu! 😉 Det enda vi har lite diskussioner om är hur fort man får gå i sakta delen i framåtsändandet, men det har börjat artat sig. Skööönt!!
Bild från i somras på oss inför ett sökslag. 🙂
Lilla bäbisen växer o frodas i magen. Han är den som ger mig mer bekymmer utav min killar just nu. 😉 Vissa nätter håller han mig vaken med sina karatelektioner i magen, men det är ju samtidigt lite mysigt. 🙂
Det börjar bli tyngre o tyngre för varje dag som går och jag håller bara tummarna för att jag inte ska få mer ont i bäckenet, så jag kan fortsätta gå min promisar och träna hundarna. Jag mår så mycket bättre psykiskt när jag kan göra det.
Bilden är tagen för en lite stund sen. Är nu i vecka 26. 🙂
Nu håller jag tummarna att vi alla får behålla hälsan och att våren kommer tidigt i år! Längtar efter lite sol o värme!
Hund i Fokus - annikawesterlund.com 