Vi väntar tillökning! :)

Nu är det nog dags att berätta officiellt att Pelle ska få ett syskon.
Bäbisen är beräknad att titta ut den 15 juni.
Jag är nu i vecka 14 och det har varit en tuff start på graviditeten. Jag började må dåligt dagarna innan graviditetstestet och sen blev det bara värre. De första två veckorna efter testet gick jag ner 4 kg. Jag fick inte ner mat…. Soppor, yoghurt och mjölk vad det som gick ner. Illamåendet var bedövande och många stunder var min enda önskan att få kräkas, men efter min gastriska bypass kan jag inte kräkas. Det är inte alla som får den ”biverkningen” av operationen, men det är ganska vanligt.
Till slut gick jag till gynekolog och mina proteinvärden var långt under det normala. När de värdena är låga tyder det på att kroppen svälter. Tack o lov var mina blodvärden och andra viktiga vitaminer och mineraler bra, så bäbisen fick det den behövde. I mångt och mycket är det sällan någon risk för att fostret tar skada i under den första delen av graviditeten pga att mamman inte får i sig tillräckligt med näring. Man skulle kunna se fostret som en parasit, den tar det den behöver och bryr sig inte alls om hur värden (mamman alltså) mår. Ett av naturens under. 😉
Hur som helst blev det diskussion med gyn hur vi skulle göra för att få mig på fötter igen. Jag fick bland annat B6-vitamintabletter som dämpar illamåendet, kostråd. Hon ville sjukskriva mig på heltid, men jag var inte riktigt med på de noterna. Tillslut enades om att jag skulle bli sjukskriven 25 %.
Det hjälpte lite och jag slutade i alla fall att gå ner i vikt, men fy vad tufft det var. Hundarna fick knappt några promisar och att träna fanns inte på kartan. Jag tog mig dock i kragen och körde in hundarna. Idag får de dra mig på cykeln i 4.5 km + upp och nervärmning ungefär varannan dag. Deras lycka är total och jag mår mycket bättre när jag vet att de i alla fall får den motion de behöver. Dessutom är det mindre ansträngande för mig än att gå en halvtimmes promis. 🙂 Kan inte bli bättre!!!
Sen igår är jag nu sjukskriven 100 %. Var på andra återbesöket och mina proteinvärden har bara stigit marginellt… Dessutom är nu mitt blodtryck bottenlågt. Jag är på väg att svimma flera gånger om dagen. Kan i stort sätt inte stå upp mer än tio minuter innan det börjar svartna för ögonen…Jag måste tänka mig för varje gång jag ska resa mig upp från en stol eller sängen. När gyn tog blodtrycket var det 80/50, normalt blodtryck för en frisk person i min ålder är ca 120/80…
Nu slog min gynekolog näven i bordet och sa att nu har jag inget val längre. Nu blir det sjukskrivning 100 % i två veckor, sen har jag semester i nästan 2,5 vecka och i slutet av semestern är det återbesök igen för att se om mina värden blivit bättre och om jag känner mig piggare. Förhoppningsvis får jag gå tillbaka till jobbet till 50-75 % efter dessa veckor.
Det var otroligt jobbigt att meddela jobbet att jag skulle vara bort ca 4.5 vecka framöver. Det innebär att någon annan måste göra mina arbetsuppgifter. Denna någon annan som jag redan nu vet har massor att göra… Ja, jag vet! Man ska inte tänka så, men jag kan inte låta bli. Nu börjar jag acceptera att jag är sjukskriven och känner hur mitt fokus börja flyttas till att tänka på att äta bra mat, vila och må bra. 🙂 Jag håller nu tummarna för att ledigheten ska göra susen!
I måndags var vi på det som kallas KUB-test. Det innebär att man tar en massa blodprover och sen genom ett ultraljud mäter nackspalten på bäbisen. Dessa värden tillsammans med min ålder och bäbisens ålder ålder räknar man ut hur stor sannolikhet det är att bäbisen föds med ett kromosomfel. Hamnar sannolikheten på 1 av 200 eller lägre brukar man gå vidare med ett fostervattensprov för att ta reda på om bäbisen har kromosomfel.
Vårt värde hämnande på 1 av 5823… 😀 😀 Otroligt bra värde!!! Jag var glad som en spelman. Bara av att få ligga där och se min lilla lilla bäbis sprattla runt på skärmen var en sådan lättnad att tårarna rann och vill inte sluta rinna. Jag har varit så orolig för att det skulle sluta som det gjordes i våras, med ett missfall. Nu känner jag att jag äntligen kan slappna av. Risken för missfall nu är så otroligt mycket mindre och jag har börjat planera för att vi ska få ett barn till. 🙂 Ett lite skrynkligt knytte! ❤
Det gör allt känns så mycket bättre nu. Bäbisen mår bra och växer där inne, jag är sjukskriven och kan fokusera mitt eget mående och min familj. Hoppas nu bara att mina värden ska bli bättre också så jag kan få lite ork tillbaka!
Bild på underverket, 6.9 cm lång från rumpa till hjässa och väger ca 20 g.
IMG_0839

Detta inlägg publicerades i Uncategorized och märktes , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Vi väntar tillökning! :)

  1. Maria Lilja skriver:

    Stort grattis!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s