Arne

Arne blev ju halt i slutet av maj och det har varit många turer fram o tillbaka med titthålsoperation av bogen som inte gav något och en massa andra teorier. I augusti blev han halt igen, denna gång på höger fram. Tidigare har det varit vänster fram. Jag blev helt förtvivlad! Vad gör jag för fel? Varför blir han halt igen?
Jag hade tur och fick komma till Strömsholm och träffa Lennart Sjöström. Tidigare hade vi gått till Sivert och meningen var att vi skulle träffa honom den här gången också, men han hade fått strul med bilen så Lennart tog över min tid. Efter genomgång och klämmande, böjande och undersökande var Lennart helt övertygad, Arne har fått tillbaka panosteiten igen…. Arne hade två omgångar med panosteit för ungefär ett år sedan. Panosteit är en tillväxtsjukdom. Det blir en inflammation i benmärgen i en eller flera rörben. I höstas hade han det i överarmsbenet i vänster fram och svarade bra på behandlingen med antiinflammatoriskt.
Den här gången visade sig det vara mycket, mycket värre. Han visade symtom på panosteit i alla fyra benen och röntgen bekräftade det. Lennart tror att han även kan ha panosteit i ryggen… Nu föll allt på plats. Arnes ovilja att röra sig, hans lite sämre motivation under våren, varför han inte svarade på rehaben, varför han lägger sig ner så fort jag stannar på promenaderna eller när vi är inne osv osv.
Lennart var helt övertygad om att det har varit panosteiten hela tiden! Det var en stor lättnad att äntligen få en diagnos och en diagnos som var bra, ja det är jobbigt att han har ont, men skönt att det är lätt att behandla. Arne behöver bara ha antiinflammatoriskt och sen blir han bra. Ja, det kan eller kommer antagligen komma tillbaka flera gånger så länge han fortfarande växer och växer kommer han att göra i ca ett halvår till.
Det finns inga restriktioner på hur mycket han får röra sig när han är inne i ett skov och fysisk ansträngning framkallar INTE panosteit, utan det har helt och hållet att göra med att han växer och han kommer inte ha några men av detta när han växt färdigt. Jag är så glad över diagnosen för det ”friar” mig. Jag har inte gjort något som kan ha framkallat hans hältor. SÅÅÅÅ SKÖNT!!! Det som även är skönt är att Arne snabbt blir av med värken med hjälp av medicin.
Jag har nu fått tillbaka min fina underbara schäfer igen. Han är pigg, glad , busig, jobbig och …. ja lite jävlig rent ut sagt (skriver med ett leende på läpparna). 🙂 Det är underbart!!!
I förra veckan var vi på sista besöket hos sjukgymnasten. Vi har lite kvar till innan han är i full vigör, men vi har tränat en del under några veckor. Mest fokus har legat på treans moment, men även tränat lite på högre lydnaden. Vi har även spårat några hårda spår, men med instruktörsutbildningen och sökträningen med Indy har vi inte hunnit spåra så mycket. Spåra är han duktig på, men vi kommer inte kunna tävla högre förrän till våren pga att vi fått klartecken först nu att öva på uppletandet och där har vi mycket att träna på innan vi är klara för start i högre klass. Därför väljer jag att köra upp honom i lydnads lydnaden och tränar hårt på uppletandet och högre lydnaden under tiden.
Treans moment kommer riktigt fint! Det enda vi har haft lite motstånd i är vittringen där han har skopat in så många pinnar han kan få in i munnen och inte använt näsan alls, men nu har det börjat lossna. Sista passet vi tränade, kopplade han på näsan fint och tog rätt pinne tre gånger efter varandra. YES!! Den 26 oktober ska vi tävla trean! 🙂

Indys träning går mycket bra! Igår körde vi en riktigt bra sökträning. Han fick figge i båda första skicken, sen blev det sju tomskick innan han fick sista figgen. Han jobbade på fint, det var bara två skick som blev för stora, men resten var mycket bra. Lydnaden går bra, det är bara saktadelen i framåtsändandet vi kämpa med. Har ändrat lite i upplägget och jag tror att vi är på god väg att få till det. 🙂 Planen är att starta högre sök den 2 november.

Instruktörsutbildningen är inne i sitt slutskede och det är tufft. Det tar mycket tid, men jag har en plan hur jag ska hinna med allt så det känns ändå bra. På mina praktikkurser har jag bara ett tillfälle kvar och de flesta av de andra praktiker är avklarade och redovisade skriftligt. Har dock några inlämningsuppgifter kvar och så examensarbetet som jag bara påbörjat med förforskning och en hel del anteckningar, så det börjar bli dags att börja skriva på det. 🙂
Nu är det bara lite drygt en månad kvar till examen, såå härligt!!

Idag är det familjen som står i fokus och det blir bland annat en tripp till Nacka Forum.
Ha en bra söndag!!