Arne är halt….

I måndags för en och en halv vecka sen var Arne halt på morgonpromenaden i vänster framben. Jag satte honom genast på vila, endast korta korta promenader för att göra sina behov. I början på den här veckan var hältan helt oförändrad, så jag bokade tid på Nacka Djurklinik. Tyvärr fick vi inte tid hos Ann-Marie Appel som hade hand om hans panosit i höstas. (Panostit är en inflammation som unga hundar kan få i de stora rörbenen. Vanligt på större hundraser som växer fort. Kallades förr för växtvärk. Arne hade fick panostit frambenen i två omgångar, kraftig panostit båda gångerna.)
Vi fick komma till en annan veterinär och det kändes väl inte helt ok i magtrakten, men jag tänkte det får gå. Vid halv tio var vi där i morse. Min magkänsla blev inte bättre under undersökningens gång. Hon kände genom honom och trodde att det var en mjukdelsskada i vänster bog. Antiinflammatoriskt i tio dagar och fortsatt total vila.
Då frågade jag om vi inte skulle göra ett ultraljud för att fastställa vad för sorts mjukdelsskada det är.
-Jaa sa hon, nästan lite motvilligt… Vi har ju ingen som kan göra det här…
Då frågade jag om hon inte kunde remittera vidare.
-Jag vet inte vart jag ska remittera då… Jag får ta reda på det… svarade hon och försvann iväg för att rådfråga några kollegor.
När hon kom tillbaka förklarade jag att det här är en tävlingshund och jag måste veta vad det är för fel så jag tränar honom rätt framöver. Hon tog till sig det och hade fått rådet att hon skulle skicka remissen till Bagarmossen…. Det högg till i magtrakten igen… Jag är inte förtjust i Bagarmossen… Veterinären försvann iväg igen för att skriv ut receptet på Rimadyl som Arne ska äta i tio dagar. Inte ett knyst om någon rehabträningen eller likande…
Under tiden hon var iväg surnade jag till lite igen och bestämde mig för att begära att hon skickade en remiss till Charlotte Orrefors. Hon är sjukgymnast på hund och hjälpte mig när Diesel hade skadat sin handled. Hon är sååå duktig och en underbar person! Sagt och gjort veterinären skulle skicka en remiss till Charlotte.
När jag satte mig i bilen kände jag att det här inte alls var så som jag ville ha det. Jag ville ha ett besked. En plan för hur jag skulle gå vidare. Inte bara: Här får du några tabletter och så låter lilla vovven vila ett par dagar.
Nä, tänkte jag nu ringer jag och kolla med Haninge Djurklinik (kliniken Charlotte jobbar på) och bokar tid på en gång. Jag har en sån tur att jag fick en tid idag kl 12.15. Wow! Underbart!
Egentligen borde jag åkt hem och lagt mig. Har legat för ankare hela veckan i feber, ont i huvdet, halsen och gräslig hosta. Min kropp skrek efter att få åka hem o lägga sig i soffa och sova, men det var bara att spotta i nävarna och åka vidare. Vad gör man inte för sina djur! Jag hann vila en stund i bilen innan det var dags att gå in till Charlotte.
Vilken tur att jag gjorde det här! Charlotte gjorde en grundlig undersökning, precis som jag hade förväntat mig. Först gång och spring prov, sen gick hon genom benen, nacke och rygg grundligt… Inget roligt besked hade hon att ge…
Han ömmar i lederna på de yttre tårna på alla fyra tassarna.
Han ömmar både i vänster OCH höger bog, vänster mer än höger. (Så var det när han hade panostiten också, dvs värre i vänster än höger bog.)
Han är öm och stel i bicepsmuskeln vänster fram och öm i vänster armbåge.
Han är stel i muskel som sitter i ljumsken på bakbenens främre sida på båda bakbenen.
Summan av kardemumman: Arne behöver komma till en ortopedspecialist för total genomgång, så det blev remiss till Strömsholm till deras grymt duktiga ortopeder, Lennart Sjöström och Sivert Viskjer.
Vad är det som har hänt egentligen?? Jag och Charlotte diskuterade det fram och tillbaka. Har jag motionerat honom för hårt? Är det sviter efter panositen? Har borrelian blommat upp igen? Hon kunde inte svara på det. Jag berätta hur jag har fystränat honom och hon tyckte att jag gjort rätt. Jag har haft en bra stegringsplan och varierat fysträningen på ett bra sätt. Det hon däremot var lite fundersam över är att vi inte har varit på något återbesök för att kontrollerat borrelian igen och röntgat för att kolla att panostiten verkligen har försvunnit. Hon sa att det kan vara en kombo av kvarliggande panosit som jag sen har haft en för snabb fysträningsstegring på. Hon tycker att Nacka Djurklinik borde skickat oss på rehab med tanke på hur kraftig panostit han hade i höstas och dessutom i två omgångar. Kan det vara så att det inte bara var panostiten som spökade redan i höstas. Armbågar, bogleder, höfter och framtassar är röntgade under hösten och de såg fina ut…. Hans armbågar och höfter är friröntgade hos Audell i mitten på november..
Men vi kan inte utesluta borrelian…. Jag har fått en tid för borreliaprovtagning i nästa vecka. Sen tar det ungefär en vecka innan man får svaret, så om ca två veckor vet jag om det är borrelia.
Det känns inge bra just nu! Jag känner mig som en stor skitstövel som har gått för fort fram med fysträningen!! Jag har gått kurser i fysträning av hund och lästa flera böcker om det och jag tycker jag har gjort rätt… Charlotte tycker att jag gjort rätt om man förutsätter att han är frisk. Men jag har kanske inte gjort det… Han har kanske inte varit helt frisk. Jag har kanske skadat min egen hund! Det är nästan så jag hoppas på att det är borrelian som blommat upp igen för att jag ska bli ”skuldfri”. Fy vad jobbigt allt känns! Känner mig som en usel hundägare!!
Håller nu alla tummar för att vi får en tid fort på Strömsholm. Det kan vara många veckors väntetid att få komma dit. Det är bara att hoppas på att det blir en återbudstid ledig!