Dags att avslöja en hemlis….

I december började Jocke fälla kommentarer som fick hela jag att stelna. Jag ville inte tänka i de banorna, men det var till slut ofrånkomligt. Jocke ville ha ett barn till. Det enda jag kunde tänka på är nio månaders helvetet…… Min graviditet med Pelle var allt annat än en dans på rosor. Illamående och astrött första tre månaderna, sen några veckor som var helt ok, sen foglossningen, Pelle som bara blev större o större. Jag gick inte upp särskilt många kilon, jag hade en hel del att ta av, men slutet var det tungt!! Mina tarmar fick inte plats, han låg och tryckte mot blygdbenet, konstant halsbränna och mycket svårt att sova. Ni kanske förstår att jag inte var så sugen på att göra den resan igen….. Men… Det vore ganska mysigt med ett barn till….. Jocke och jag diskuterade fram och tillbaka. Jag pratade med min dietist som jag har efter magoperationen. Googlade en massa på nätet efter info om problemen och fördelarna (ja, det finns sånna också, en hel bunt) att bli gravid efter en gastric bypass. Sakta men säkert segrade längtan efter ett barn över våndan för graviditeten.

Fredagen den tionde januari tog jag ut hormonspiralen och gyn kollade så att allt såg bra ut, jag är trots allt ingen ungdom och det kan vara svårt att bli gravid när man närmar sig fyrtio strecket. Men allt såg fint ut och mina äggstockar var normalstora med flera äggfolliklar som det ska se ut hos en fertil kvinna. Det var bara att köra på. Jag och Jocke hade räknat med att det skulle ta några månader innan jag blev gravid. På söndagen (12 jan) fick jag mens.
Helgen den första-andra januari mådde jag inge vidare… Jag kände mig matt,dödstrött och illamående. Början på veckan fortsatte likadant… Och frågan dök upp i huvudet, var jag redan gravid? Det var alldeles för tidigt för att börja må illa redan…
Onsdagskvällen mådde jag riktigt pyton och med kalendern i knät bestämde jag mig för att göra ett gravtest på torsdagsmorgonen. Det stod att man kunde göra gravtestet ca fyra dagar innan beräknad mens, men det var bara 57% säkerhet att det visade rätt. Det var negativt och jag mådde super illa. Rusade till toan och försökte kräkas. När jag ligger där med huvudet i toan kommer jag på att det är meningslöst. Pga min magoperation kan jag inte kräkas… Går med darrande ben tillbaka tills sängen och tänker: Faaan, jag har fått vinterkräksjukan!! Mailar jobbet att jag är sjuk och inte kommer. Dagen rullar på och jag mår illa som sjutton och en molande värk i magen som jag hade haft ett par dagar. Googlade lite på nätet… Kunde det vara livmoderinflammation?? Ringde och fick prata med min gynekolog. Hon tyckte jag skulle avvakta, men fick jag ondare i magen och eventuellt feber skulle jag åka in gynakuten direkt. Fick en tid hos henne på måndagsmorgonen. På eftermiddagen fick jag en brunblandad flytning… Jaha, då kom mensen i alla fall och några dagar för tidigt eller var det livmoderinflammation? Jag brukar alltid få mensen på morgonen inte på eftermiddagen… Skumt!
Fredagen var jag fortfarande matt och fruktansvärt illamående. Fick knappt i mig någon mat alls. Helgen piggade jag på mig lite, men illamåendet fanns där och på lördagen söndagen hade jag en blödning som mer liknade en mens, men inte en mens som jag är van att ha….
På måndagen (3/2) gick gynbesöket bra. Ingen livmoderinflammation och för säkerhetsskull gjorde vi ett gravtest till, eftersom det jag gjorde på torsdagen inte var så säkert, det har testet var också negativt. Gyn sa att jag skulle vänta några dagar och gick inte illamåendet bort skulle jag prata med en läkare istället. Vid lunch ringde gyn upp mig. Hon hade kommit på att vissa personer kunde må illa av bindemedlet i de folsyratabletterna som jag åt. Vi som har gjort en gastric bypass, måste ha extra mycket folsyratillskott när vi vill bli gravida eller är gravida, då vi har svårare att ta upp folsyran. Hon skrev ut ett nytt recept på en annan folsyra. Jag hämtade ut den och märkte ingen skillnad. Tänkte ja, ja det tar väl ett par dagar innan det släpper. I samband med det så blev Pelle sjuk. Trött och illamående som jag var passade jag på att sova en hel del, när Pelle vilade. Började jag inte må lite bättre…
På söndagen fick Pelle hög feber igen och jag började känna mig förkyld och febrig. På måndagen gick jag till doktorn med Pelle. Han hade förhöjd sänka, men inte så mycket att doktorn vill ge honom penicillin, Fick med mig ett recept på penicillin för säkerhetsskull. Det är bättre för små barn att försöka klara av infektionerna själva, men skulle han få hög feber skulle vi sätta in det. Pelle blev ”sjukskriven” resten av veckan. Jag mådde själv riktigt risigt, så jag var gärna hemma. Jag hade lite feber, astrött och var kanontäppt i bihålorna. Om jag mådde illa tänkte jag inte på, kände mig så hängig ändå. Pelle fortsatte att vara hängig. Oftast feberfri på morgonen, men feber på kvällen. Onsdagskvällen hade han över trettionio grader igen, så på torsdagen ringde jag doktorn och fick klartecken att sätta in penicillinet.  Jag kände väl mig lite piggare på söndagen och på måndagen gick och jobbade igen efter att ha vabbat i nästan två veckor. Nu började jag känna av illamåendet mer och mer.
På onsdagen mådde jag riktigt illa. Inget hjälpte! Ringde och fick en tid hos doktorn på torsdag kvällen. Fick berätta allt för läkaren och han bestämde att jag skulle ta en MASSA prover på fredagsmorgonen. Kanske var det mitt låga blodtryck eller min förhöjda insulinproduktion som gjorde illamåendet. En återbesöks tid bokades till fredags morgonen veckan där på. Illamåendet fortsatte och ville inte minska i styrka. Jag var supertrött!! Brösten hade också börjat värka som sjutton, men det kan de göra innan mens och det var dags för mens någon gång mellan torsdagen-lördagen den veckan jag skulle på återbesöket.
Fick träffa en ny läkare på återbesöket som var specialist på allmänmedicin. Alla prover var tipp topp. Han kliade sig i huvudet och visste inte vad som kunde vara fel. Han ville prova att behandla mig mot magkatarr då vi som gjort gbp kunde få lite annorlunda symtom. Fick även en tablett mot illamåendet, men den hade biverkningar så jag kunde bara ta den när jag inte skulle köra bil… Suck! Ja, ja skönt att kanske få sova hela nätterna och inte vakna några gånger per natt för man vill kräkas.
Lördagen passerade och ingen mens. Testade mig på söndagsmorgonen och det var positivt!!!! Härligt!!! Vi var redan gravida!! Pluset på testet var starkt, så jag antog att jag kunde säga att jag skulle haft mens på torsdagen. Jag var alltså 4+3 veckor in i graviditeten (fyra fullgångna veckor + tre dagar).
På måndagen ringde jag och fick en telefontid med barnmorskan. Hon ville att jag skulle till gyn så fort som möjligt efter som jag hade fått blodförtunnande under min förra graviditet pga förhöjd risk för blodpropp, då jag hade haft en lite blodpropp när jag var gipsad  för bruten fotled 2008.
Fick tid hos gyn på torsdagen den 13:e mars. Jag trivs mycket bra med den gynekolog jag har. Hon började med att prata om lite saker jag måste tänka på nu eftersom jag är gbp-opererad. Hon höjde dosen med folsyra och jag skulle börja äta järntabletter. Jag kommer även få göra ett extra ultraljud v 32 för att kolla så bäbisen utvecklas normalt. Det finns nämligen en risk att fostret inte får i sig tillräckligt med näring de sista två månaderna, då jag inte kan äta så stora portioner. Fick även en annan tablett som ska hjälpa mot graviditetsillamående, som man inte blir dödstrött utav, Lergigan comp. Fick också tips om att äta mer kolhydrater, då det hjälper mot illamåendet. Man vet inte varför, men det gör det. Lite orolig frågade jag då hur det skulle påverka min insulinproduktion och hon svarade att det vet hon inte. Jag fick prova mig fram och satsa på fullkornsbröd, äpplen, päron och bär då de inte triggar insulinet lika mycket. Jag skulle även hålla koll på blodsockret med min blodsockermätare för säkerhetsskull. Sen var det dags för undersökning av de nedre regionerna med ett avslutande vaginalt ultraljud. Hon babblade på om bra tips mot illamåendet, men när hon började ultraljudet tystnade hon… Fick en koncentrerad min och fipplade på med ultraljudsapparaten. Jag började bli orolig. När hon säger: Ja, det var kanske inte riktigt vad du hade räknat med, stannade hjärtat nästan. Under de få sekunderna det tog för henne att vrida på skärmen hann jag tänka många konstiga tankar….. Det fanns inget foster, fostret var dött, utomkvedshavandeskap. Men på skärmen ser jag en lite klump med ett starkt pulserande hjärta… Tårarna började rinna när hon med lugn röst säger: Du är inte i vecka 5+0 som du tror utan i vecka 8+0. Jag blev så enormt lättad!!! Min inre känsla hade varit rätt hela tiden. Jag var gravid. Mitt illamående har hela tiden berott på det och den konstiga blödningen jag hade för fem veckor sen var en så kallad fästblödning, en blödning man kan få när ägget fäster sig i livmoderväggen. Anledningen till att de första graviditetstesten var negativ var för att det var för tidigt för att det skulle ge något utslag. För att kolla om jag behövde blodförtunnade remitterade hon mig till specialistmödravården på SÖS. Lycklig och på rosa moln styrde jag bilen till Ica Maxi och hämtade ut mina nya illamående tabletter.
Med medicineringen och det ökade intaget av kolhydrater mådde jag lite bättre ett par dagar. På söndagen började jag må mer illa igen… Det förvärrades under veckan… På tisdagen fick jag knappt i mig någon mat alls och jag var så trött att jag gick hem från jobbet. På tisdagskvällen ringde de från specialistmödravården på SÖS och jag hade fått en tid kl 13 dagen efter.
På SÖS konstaterade de snabbt att jag inte skulle behöva ta något blodförtunnade under denna graviditet, eftersom jag hade haft en så liten propp när jag var gipsad och att jag inte längre var överviktig och då sjunker risken för blodpropp rejält!!
Det där med mitt illamående var inte bra, tyckte hon… Fick ställa mig på vågen och jag har gått ner två kilo på två veckor… Inge bra, inge bra alls!! Hon lyssnade på min berättelse om när illamåendet började och konstaterade att det började troligtvis bara några dagar efter befruktning… Jag har tydliga symtom på svår graviditets illamående… I bästa fall kommer det lindras och förhoppningsvis försvinna under v 12-13, men det kan fortsätta hela graviditeten…
Hon ville sjukskriva mig några veckor, men jag vägrade. Jag är chef med ca fyrtio man under mig. Jag kan inte vara sjukskriven. Efter lite dividerande fram och tillbaka kom vi till en kompromiss. Jag stannade hemma och vilade resten av veckan. Och då menade hon verkligen vilade!!! Inte svara på jobbsamtal på mobilen, säga till på jobbet att jag inte fick bli störd. Sen skulle jag prova jobba nästa vecka och gå på ett återbesök hos min vanliga barnmorska på fredagen. Mådde jag fortfarande lika dåligt och vågen pekade ännu mer neråt, måste jag åtminstone bli sjukskriven typ 25 %.
Jag måste ät mera mat. Koncentrera mig på nyttiga kolhydrater och vila, vila vila. Dra ner på tempot på jobbet. Prata med alla idag på jobbet om att jag måste få dra ner på tempot och de verkar vara förstående… Håller tummarna för att jag klarar det!

Hur det blir med vårens/försommarens tävlingar vet jag inte, som ni kanske förstår ligger inte fokus där just nu. Jag har anmält mig till några och kommer jag med så får jag ta ställning om jag orkar tävla dagarna innan tävlingen. Nu måste jag vila en stund så jag kanske orkar få i mig lite middag. 🙂

Detta inlägg publicerades i Uncategorized och märktes , , , . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Dags att avslöja en hemlis….

  1. Maria Lilja skriver:

    Stort grattis!

  2. Susan skriver:

    Hoppas du får må lite bättre snart och ett stort Grattis till nya familjemedlemmen 🙂

  3. annettestahl skriver:

    Nej men!!!!! 💝💝💝💝🎉🎉🎉🎉👍👍👍
    Vad roligt, jätte grattis!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s